Valles krönika augusti 2017

I skrivande stund befinner jag mig mitt i min sista semestervecka för den här sommaren. Många lata dagar har det blivit vilket har behövts efter en oerhört intensiv vår med avtalsrörelse och kongress. Semestern är ett viktigt inslag i arbetslivet och något vi i arbetarrörelsen kämpat för i många decennier. En tid för lite lugn och ro, återhämtning, livskvalitet och tid för nära och kära. Vi som har möjlighet att ta semester ska vara rädda om den förmånen.

Men det är inte alla som har denna möjlighet. Ta till exempel alla som inte har ett jobb att gå till, där avstannar inte pressen på att söka jobb bara för att det är lite varmare utomhus. Eller för den som är sjukskriven. Där fortsätter kämpandet med att hantera sin sjukdom och konsekvenserna av den.

Vi har också tusentals medlemmar i Seko som inte kan ta så mycket semester som man vill under sommaren. När det är semestersäsong för de allra flesta är det arbetshögsäsong för många av våra medlemmar. Vägar ska byggas och byggas om. Färjorna, fullsmockade med semesterfirare, ska lämna land. Breven och paketen ska från A till B. Elförsörjning och internet ska fungera. Någon måste fixa detta även när många av oss firar semester. Det är inte för intet vi är Sveriges mest mångfacetterade fackförbund. Utan Sekos medlemmar stannar Sverige.

I höst tar vi nya tag för att skapa bättre arbetsplatser och förutsättningar, för medlemmarna inom vårt organisationsområde. Såväl genom förhandlingar som när det gäller att påverka politiker att fatta kloka beslut. För att vi ska bli en ännu starkare part på arbetsmarknaden krävs att vi är många. Därför kommer vi de närmaste åren fokusera mycket på att organisera och rekrytera nya medlemmar. Vi hoppas att du som medlem vill hjälpa till i detta arbete.