Lönegapen ökar – direktörerna drar ifrån
LO-rapporten ”Makteliten” som presenteras idag, visar att lönegapet mellan Sveriges rikaste vd:ar och de som arbetar ute i produktionen är större än någonsin tidigare. 2024 gick det hela 77 industriarbetarlöner på en genomsnittlig VD-lön.
Makteliten jämför bland annat löneutvecklingen hos vd:arna på de 50 största företagen i Sverige med lönerna hos de som gör grovjobbet ute i företagen, det vill säga arbetarna, medlemmar i LO-förbund och inte sällan Seko-medlemmar. Sammanställningen som täcker in statistik fram till 2024 visar att klyftorna mellan den ekonomiska eliten (vd:arna) och arbetarna är de största sedan LO startade mätningarna 1950.
Inom makteliten är avståndet till arbetarna störst i den ”ekonomiska eliten”. I denna grupp, bestående av 50 storbolagsdirektörer, var den genomsnittliga månadsinkomsten drygt 2,8 miljoner kronor. Motsvarande 77 gånger lönen för en industriarbetare.
Rapporten tar också upp hur stor skillnad det är mellan den ekonomiska eliten och vissa yrkesgrupper, några exempel på hur stora skillnaderna var:
- En topp-vd tjänar 85,2 gånger mer per år än en kriminalvårdare.
- En topp-vd tjänar 80,4 gånger mer per år än en tågvärd.
- En topp-vd tjänar 75,2 gånger mer per år än en elektriker.
- En topp-vd tjänar 87,5 gånger mer per år än en fastighetsskötare.
- En topp-vd tjänar 102,8 gånger mer per år än en städare.
Notera att siffrorna ovan är en jämförelse mellan den ”ekonomiska eliten” (d v s de 50 direktörerna) och arbetaren, ej en jämförelse på ett specifikt företag eller myndighet.
I LO:s rapport samlar man förutom den ekonomiska eliten också hela ”makteliten”, vilket inkluderar de högst betalda även utanför topp-50-gänget, så som politiker, generaldirektörer, högre tjänstemän, kommunala chefer med flera. Den genomsnittliga inkomsten i makteliten totalt motsvarade 25 industriarbetarlöner år 2024.
Rapporten ”Makteliten – lämnar resten bakom sig” samt en kortversion av rapporten finns att ladda ner på LO:s hemsida.
Relaterade ämnen
- Nationella planen för transportinfrastruktur – ett steg i rätt riktning men inte tillräckligtDen nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037 som regeringen idag har presenterat är ett steg för att hantera den enorma underhållsskuld som finns på svenska vägar och järnvägar, men den är inte tillräcklig.
- LO:s styrelse skriver öppet brev till Ulf KristerssonLO:s styrelse har skrivit ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson, i vilket LO-förbundet gemensamt uppmanar statsministern att markera mot att ministrar använda sin position för att misstänkliggöra det civila samhällets engagemang.
- Seko deltog i manifestation mot sänkt straffbarhetsålderUnder gårdagen arrangerade flera organisationer inom civilsamhället manifestationer i 10 städer runt om i landet för att protestera mot förslaget att sätta barn så unga som 13 år i fängelse. Sekos ordförande Gabriella Lavecchia var en av deltagarna på manifestationen i Stockholm.