Varför har Seko sagt ja till huvudavtalet?

Hur kan då detta komma sig, Seko har ju under lång tid varit kritiska till huvudavtalet? Vi ska här försöka förklara huvudskälen till varför Seko beslutat att gå denna väg. Som situationen utvecklats tror vi att det är det bästa för våra medlemmar.

Kort bakgrund
LO begärde i november 2017 förhandling med Svenskt Näringsliv utifrån yrkanden om tryggare anställningar och förstärkt omställningsförmåga. Under våren 2019 begärde även PTK förhandlingar i samma frågor.

Efter detta har det hänt en hel del i frågan om LAS, Lagen om anställningsskydd. I det så kallade Januariavtalet kom regeringen överens med Centerpartiet och Liberalerna att man skulle tillsätta en utredning för att genomföra genomgripande förändringar i LAS. Man öppnade dock upp för att ge arbetsmarknadens parter möjlighet att förhandla i dessa frågor. Om parterna lyckades komma överens skulle den uppgörelsen ligga till grund för en kommande lagstiftning.

Mycket vatten har under de senaste åren runnit under broarna men för en tid sedan beslutade LOs representantskap att teckna huvudavtalet, Seko var dock ett av de förbund som reserverade sig mot beslutet. Vi återkommer till varför ett nej på LOs representantskap blev ett ja i Sekos förbundsstyrelse.

Sekos perspektiv
Seko har som förbund varit djupt kritiska till såväl process som innehåll i denna fråga redan från starten. Men samtidigt verkar vi i demokratiska organisationer och när en majoritet beslutat i en fråga så gäller det. Men Seko har fortfarande ägt frågan huruvida förbundet ska ansluta avtalsområden till huvudavtalet eller inte.

När PTK och sedermera LO beslutade sig för att underteckna huvudavtalet ställdes Seko inför en ny situation. Nu hade vi inte längre någon möjlighet att påverka innehållet i huvudavtalen. Det hade också blivit tydligt att lagförändringarna skulle bli av vare sig vi ville det eller inte. Det handlade nu om att ta ställning till om Seko skulle ansluta sig till huvudavtalet eller stå utanför.

Seko inledde omedelbart en demokratisk process med konferenser där berörda avtalsområden var representerade. Syftet var att genom en bred diskussion ta ställning till vilka avtalsområden vi eventuellt skulle ansluta till huvudavtalet och vilka vi eventuellt inte skulle ansluta. Fokus och ingången i detta var vad som är det bästa för våra medlemmar. Som underlag för de konferenser med förtroendevalda som genomfördes fanns bland annat analyser framtagna som beskrev plus och minus med en implementering av huvudavtalet på våra avtalsområden.

Konferenserna gav tillfälle till bra diskussioner där det blev tydligt att Seko alltjämt är kritiska till innehållet i huvudavtalen men att fördelarna med att ansluta sig överväger nackdelarna med att stå utanför. Då förutsättningarna ser väldigt olika ut inom våra områden blev det avgörande med genomgripande interna diskussioner.

På samtliga områden landade konferenserna i en rekommendation till förbundsstyrelsen om att Seko bör ansluta dessa områden till huvudavtalet. Mot bakgrund av den demokratiska processen och diskussioner i förbundsstyrelsen beslutade styrelsen att förbundet skulle inleda förhandlingar med motparten om att ansluta avtalsområdena till huvudavtalet vilket nu bland annat gjorts med Byggföretagen.

Frågor och svar

Hur kunde ett nej till huvudavtalet bli ett ja?

Vi är fortfarande kritiska till såväl den politiska processen när det gäller LAS-förändringar och den interna process som skedde inom LO kring huvudavtalet. Men våra medlemmar får det inte bättre av att vi sitter med armarna i kors och är sura och arga. Vi måste förhålla oss till en ny verklighet där en majoritet beslutat om något som även påverkar vårt förbund och våra medlemmar. Vi hade av ren princip kunnat hålla fast vid vårt nej och vägra teckna huvudavtalet på de av våra områden som berörs. Men det hade inneburit att våra medlemmar hade fått färre positiva effekter när det gäller bland annat omställningsmöjligheter och trygghet. Vi hade dessutom helt avsagt oss rätten att förhandla i viktiga frågor för medlemmarna. Vi landade i att våra medlemmars bästa måste gå före principfasthet.

Har Seko tvingats till detta?
Nej, vi har ägt frågan helt och hållet utifrån de förutsättningarna som fanns. Vi kunde beslutet att inte teckna huvudavtalet, men det hade fått negativa konsekvenser för våra medlemmar. Det är ingen hemlighet att vi i Seko är och har varit kritiska till såväl en ny lagstiftning kring arbetsrätten och det så kallade huvudavtalet. Men nu har politiken beslutat att förändra LAS och en majoritet av fackförbunden har beslutat om ett huvudavtal. Då är vårt uppdrag att utifrån nya förutsättningar göra det så bra som möjligt för våra medlemmar.

Vad innebär det konkret LO och att ni på flera områden anslutit er till det så kallade huvudavtalet?

Det innebär konkret att vi blir en förhandlande part i huvudavtalet, vilket kommer innebära både förpliktelser och rättigheter. Vi kommer också på sikt kunna förhandla om förändringar av innehållet i huvudavtalet. Men det innebär också att vi blir bundna av både försämringar och förbättringar. I den negativa vågskålen finns förändrade turordningsregler, sakliga skäl och att man låser in frågor som exempelvis hyvling. I den positiva vågskålen finns bättre omställningsmöjligheter både under anställning och efter att en anställning avslutats, högre ersättning vid uppsägning av personliga skäl och utökade rättigheter för bemanningsanställda.

Hur kommer ni att informera förtroendevalda mer konkret om vilken påverkan detta kommer få på berörda avtalsområden?

Vi kommer bland annat att genomföra utbildningsinsatser som riktar sig till förtroendevalda som har förhandlingsmandat och kommer att hållas digitalt på Teams. Särskild inbjudan kommer i dagarna att skickas till de som berörs.