Vad ingår i kollektivavtalet?

Det finns många sorters kollektivavtal inom olika branscher. Men det finns några gemensamma nämnare i de flesta kollektivavtal. För att veta exakt vad som gäller för dig ska du ta kontakt med din fackliga klubb eller avdelning.

Visa/dölj Anställningsformer

I kollektivavtalet ska det stå vilken anställningsform du går under. Det står också vilka regler som gäller vid varsel och uppsägningar. Läs mer om de vanligaste anställningsformerna.

Visa/dölj Arbetstider

En ordinarie arbetsvecka får normalt inte överstiga 40 timmar. Den sammanlagda arbetstiden inklusive övertid får vara högst 48 timmar per vecka under fyra månader.

Visa/dölj Branschbestämd minimilön

Har du inget kollektivavtal finns det ingen lägre gräns för minimilön vilket betyder att du i praktiken kan få 50 öre i timmen utan att din arbetsgivare bryter mot lagen.

Kollektivavtalen har olika nivåer på lägstalöner och är en garanti för att de som är oerfarna på arbetsmarknaden inte får för låga ingångslöner. I de flesta branscher ligger de vanligaste ingångslönerna betydligt högre än lägstlönen.

Visa/dölj Ersättning för beredskapstjänst

Beredskapstjänst betyder att du vid behov finns till arbetsgivarens förfogande. Du måste vara anträffbar och kunna utföra arbete på din arbetsplats eller annan plats.

Ersättningen för beredskapstjänst varierar mellan olika avtal och beroende på hur snabbt man förväntas finnas på plats för arbete. 

Visa/dölj Ersättning för förskjuten eller obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid är ordinarie arbetstid som är schemalagd på kvällar, nätter eller helger. Tänk att du bör få högre ersättning då du jobbar kvällar och helger.

Visa/dölj Ersättning för jourtid

Jourtid betyder att du vid behov ska vara på arbetsplatsen för att utföra arbete, ofta förekommer detta på återkommande basis.

Visa/dölj Försäkring

Om du har kollektivavtal på din arbetsplats ingår vanligtvis en del försäkringar och avtals/tjänstepension.

Är du medlem i SEKO har du också tillgång till vissa försäkringar som exmpelvis inkomstförsäkring.

Läs mer om SEKOs försäkringar och vilka kriterier du måste uppfylla. 

Visa/dölj Föräldralön

Föräldralön är en utfyllnad av lönen som arbetsgivaren betalar till dig då du är föräldraledig och som du får utöver föräldrapenningen från försäkringskassan.

Det är endast du med kollektivavtal som har möjlighet att få denna föräldralön, naturligtvis förutsatt att detta finns med i ditt kollektivavtal.

Visa/dölj Medbestämmandeavtal (MBA)

De flesta kollektivavtal innehåller ett utvecklingsavtal eller medbestämmandeavtal. Det betyder att arbetsgivaren bör ta tillvara på de anställdas kunskaper när det gäller företagets ekonomi, införande av ny teknik och arbetsorganisation. 


För att det fackliga arbetet inte ska sättas åt sidan och de anställdas engagemang via det fackliga arbetet inte ska gå förlorat, har du enligt utvecklingsavtalet rätt till fem timmars facklig information per år på betald arbetstid.

Visa/dölj Permission

Permission är en kort ledighet med lön du ansöker om hos din chef. Utan kollektivavtal finns ingen lag som garanterar permission. Vanliga anledningar till permission är hastigt sjukdomsfall i familjen, begravning, läkar- och tandläkarbesök, eget bröllop och egen 50-årsdag.

Gå till din fackklubb om du blir nekad permission vid ett sådant tillfälle.

Visa/dölj Resetidsersättning

Restid är den tid som går åt för att resa under en beordrad tjänsteresa. Det spelar ingen roll hur du reser - egen bil, tåg, buss, båt eller flyg.

Tjänsteresor under ordinarie arbetstid får du ingen ersättning för utöver din vanliga lön. Om din arbetsgivare har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan räknas inte heller natten mellan 22.00 – 08.00 som restid.

Visa/dölj Rätten till lönehöjning

Utan kollektivavtal är det upp till din arbetsgivare att avgöra om de tycker att du ska få lönehöjning och det finns ingen laglig garanti för det. De flesta kollektivavtal å andra sidan innehåller en individgaranti som ger en höjning med ett visst antal kronor varje månad.

Dessutom finns en lönehöjning med viss procent som förhandlas om lokalt mellan fackklubben och arbetsgivaren. Du som inte har fackklubb på företaget kan få hjälp och råd från en ombudsman som kan förhandla om din lönehöjning.

Visa/dölj Semester och semestertillägg

Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar per år. Vissa med rörlig arbetstid kan komma överens med arbetsgivare om att avstå från övertidsersättning och istället få tre - fem extra semesterdagar.

Sådana överenskommelser kan sägas upp, t ex om den obetalda övertiden blir mer timmar än de extra semesterdagarna.

Visa/dölj Sjuklön

Sjuklön är en ersättning du får vid sjukdom från din arbetsgivare. Denna får du utöver sjukpenningen från försäkringskassan. Den första sjukdagen är en karensdag utan lön.  

Dag 2-14 - betalas av din arbetsgivare och består av 80 procent av din lön. Vissa kollektivavtal ger högre kompensation. 
Från dag 15 i en sjukperiod får du sjukpenning från försäkringskassan. Läs mer om ad du bör tänka på här.

Visa/dölj Uppsägningstider

Har du kollektivavtal kan din uppsägningstid vara längre än om du endast förlitar dig på Lagen om Anställningsskydd (LAS).

I en del avtal förlängs uppsägningstiden med sex månader för den som fyllt 55 år och har varit anställd i minst tio år. Uppsägningstiden blir då ett helt år med oförändrad lön. Utan kollektivavtal är uppsägningstiden minst en månad och högst sex månader i lag.

Visa/dölj Utbildning

Kollektivavtalet anger fackets och arbetsgivarens gemensamma syn på utbildning för de anställda. Genom olika utbildningar får du och dina jobbarkompisar en större anställningstrygghet och utvecklas i arbetet. Företaget ska tillsammans med fackklubben utforma en plan för kompetensutveckling och regelbundet följa upp den.

Utbildningsplanen är ett strategiskt verktyg för att arbetsgivaren ska kunna utveckla verksamheten och stärka företagets konkurrenskraft. Arbetsgivaren och du själv delar på ansvaret för din vidareutbildning och det är bra att följa upp med utvecklingssamtal för bästa resultat.

Visa/dölj Övertidsersättning

Övertidsarbete betyder att du blir beordrad att jobba utöver din ordinarie arbetstid. Övertidsarbete kompenseras med pengar eller kompensationsledighet.

Om du har åtta timmars arbetsdag i schemat och chefen säger att du ska arbeta två timmar till för att det är mycket att göra, så har du för dessa två timmar rätt till särskild ersättning utöver din vanliga månadslön.

 

UTAN KOLLEKTIVAVTAL
Du har ingen rätt till övertidsersättning. Däremot är du skyldig att arbeta övertid upp till 200 timmar per år om din arbetsgivare beordrar det. Timmar som du inte får ersättning för.

I de flesta avtal får övertid tas ut med högst 150 timmar per år. Om arbetsgivaren vill beordra mer övertid behövs dispens från fackklubben eller regionkontoret.

Se till att du vet vad som ingår i ditt kollektivavtal så att du inte går miste om dina förmåner och rättigheter.